Att det ska vara så svårt...

...att lära sig fotografera....
Man ska hitta ett bra (och gärna unikt eller spektakulärt)motiv, få till en bra vinkel, zooma in precis sådär lagom, ställa in skärpan och sen stå (eller sitta, eller ligga) så stadigt att alla dessa förberedelser inte var förgäves när man väl trycker på knappen. =)
Igår var jag i alla fall ut och övade lite på alla dessa saker. Det gick väl sådär, men här kommer några smakprov på mina ansträngningar....










Hej hopp!

Kul detaljer

Inredning är kul tycker jag. Tyvärr tar jag mig sällan råd att köpa några extremt dyra saker om inte saken i fråga är väldigt nödvändig. Den här lilla lampan tex är ju inte direkt något som mitt hushåll absolut måste ha, men jag älskar
Dick Brunas lilla kanin Miffy.
Lampan kan man bl.a. köpa hos Coctail i Stockholm för den nätta summan av 2495kr. Som hittat... men skulle jag ramla över en bunt pengar så skulle jag köpa den direkt! =) Coctail är en butik för den som gillar roliga detaljer och jag brukar försöka ta mig dit när jag är i närheten.... man hittar liksom alltid nånting...
En annan favorit är IKEAs klassiska soffa Klippan (är inne på min andra nu sen den första blivit lite lätt nersutten efter 10 år).

Den här modellen hittade jag på Elle Interiörs hemsida. Det är Bemz som tagit fram överdraget till denna. Bemz måste ha världens smartaste affärsidé.... att fixa nya överdrag till olika IKEA möbler. När mitt jobb skulle byta lokaler beställde jag nya överdrag till en av våra gamla IKEA soffor och till ett antal Solsta Pällbo (fotpallar) från just Bemz... det blev hur bra som helst! Jag ska nog investera i ett nytt överdrag till min kära Klippan. I röd manchester tror jag...

Tjipp å hej!

Helgjobb

En helg i månaden har vi "Ungdomshelg" på mitt jobb. 10 ungdomar med diverse funktionsnedsättningar bor från fredag till söndag på Fyrisgården och får göra en massa roliga saker. Jag jobbar bara på söndagarna - och det är nog tur... helgerna brukar bli intensiva och jag börjar nog bli för gammal för att orka mer än en dag. Plus att jag ju är borta ganska många helger ändå med anledning av allt grejs jag gör vid sidan av mitt ordinarie arbete..... ULK, VULK, FULK och diverse annat smått och gott....

ULK står för UngdomsLedarKurs
VULK betyder VuxenUngdomsLedarKurs
Med FULK menas FörberedandeUngdomsLedarKurs

Dessutom är jag ju iväg på olika fortbildningar och konferenser.
Hmmm..... frånvarande morsa? Eller bara en morsa i farten? Är jag en dålig mor? Eller kanske kan jag få se mig själv som en förebild? En modern kvinna med många järn i elden? Ja inte vet jag... jag är som jag är i alla fall....

Idag var vi i alla fall i Sunnerstabacken med ungdomarna. Skönt att komma ut lite, men jälar vad det var kallt!

Melodifestival igen

Jaha hörrni, då är ännu en deltävling avgjord. Vad ska man säga? Vilka är det som röstar på en grupp som Timotej? Visst kunde de söta små flickorna sjunga, men va fan skulle de med instrumenten till? Och låten sen..... lät som något som Nordman borde framfört. Undrar ni vad jag röstade på? Jo serni, jag SMS-röstade på hårdrocksbrudarna. Men mest för att jag tyckte de var coola. =) Och för att jag gillar när folk faktiskt kan spela på instrumenten de har med sig på scenen. Sen ringde jag och röstade på Darin. Jag brukar inte gilla honom, men han var klart bäst i detta startfält. Låten var bra.

För övrigt så var den största behållningen denna kväll att Mirre dansade framför TVn till varje låt. Jag och hennes farmor och bonus-farfar var publik och klappade händerna. Hon bockade och neg och tackade publiken för ovationerna. Imorgon ska hon på sin danslektion. Hon ska byta grupp till en med lite större barn. Hoppas hon kommer tycka att det känns okey. Helt otroligt förresten att hon kan åka iväg till dansen. Med tanke på hur dålig hon var i fredags. Men idag har hon varit hur pigg som helst.

Själv ska jag jobba imorgon. Det är därför lillstumpan sover hos farmor inatt. Planen är att vi ska ha friluftsdag med ungdomarna, men med tanke på vädret kanske det är läge för en innedag. Vi får väl se. Hade varit skönt med en ordentlig utevistelse.

Jaha, vad ska man göra nu då? Jag borde väl gå och lägga mig, men jag tror jag ska flippa runt bland kanalerna en stund.

Hej påre'!

Stackars liten

När vi närmade oss hemmakvarteren började Mirre klaga på att hon hade ont i magen. Hon sa även att det gjorde ont vid halsen. Det hände inte så mycket mer - hon försökte sitta på toa ett tag, men eftersom det inte hände nåt så tänkte vi inte mer på det. Hon somnade sen hur bra som helst.

Min vana trogen satt jag och glodde på TV ett tag efter att hon somnat. Efter nån timme hörde jag att det liksom hostade till innifrån hennes rum. När jag kom in för att kolla hade hon kräkts ordentligt. Så det var bara att lyfta in det stackars barnet i duschen och tvätta henne från topp till tå. Fy vad hon huttrade...stackars liten. Sen fick hon gosa ner sig i min säng istället medan jag tog rätt på "gosigheterna" i hennes rum. Det var spya överallt - madrassen, väggen, golvet bakom sängen, you name it...
Sen var jag tvungen att duscha själv också. Kändes som om hela jag luktade spya.

Vid sånna här tillfällen hade det ju varit skönt att inte vara ensam. Nu sitter jag här och vågar inte riktigt gå och sova. Tänk om hon börjar kräkas igen och jag inte märker det för att jag sover för tungt. Ibland när hon kommer in till mig på natten så märker jag inte att hon är där förän jag vaknar på morgonen.

Undrar bara vad det var som fick henne att må dåligt. Hon hade tydligen ätit stekt strömming hos farmor. Kan det vara så att hon fått ett strömmingsben i halsen (med tanke på att hon sa att det gjorde ont i halsen också) och att det liksom låg och kittlade och fick igång kräkreflexen? Ja det visar sig väl om hon är dålig imorgon också. Nu verkar det inte vara någon fara i alla fall. Hon sover som en stock. Men det blir inga Trägnagare imorgon i alla fall - tänk om hon skulle smitta ner en massa andra barn. Men hon kan nog ta igen det vid något tillfälle.

Trägnagarna förresten... det är snickeriverksamheten som vi har på Fyrisgården för barn som är mellan 4 och 8 år. Hur kul som helst! De får verkligen chansen att vara kreativa.

Tjingeling!

Det blev en lång dag

Denna morgon gick jag ur sängen redan kl.04. Hade då sovit i typ 3 timmar från och till. Kl.04.55 klev jag in i en taxi som tog mig till stationen. Satte mig på buss 801 till Arlanda terminal 5. Check-in kassan för mitt flyg hade inte ens öppnat när jag kom. Strax efter 06 checkade jag in. Slapp lämna in något bagage utan kunde ha allt med mig på planet - handväska, portfölj med dator och en massa jobbpapper, plus en ryggsäck (med kamera, tofflor, smink, duschgrejor, underkläder och några klädombyten). Sen var det bara att leta rätt på en Pressbyrå som sålde nässpray, för jag har ju självklart blivit förkyld. De hade bara Nezeril för barn 2 - 10 år.(Tur att jag dessutom har kvar ett gäng Cold&flu Capsules från Boots.)Ungefär kl.08.05 lyfte planet mot Prag. Där slog jag ihjäl 1,5 timme på terminalen genom att köpa en pyttekopp kaffe för 5 euro och läsa in mig på ett par kompendium. I 12-tiden lyfte nästa plan... ett litet jäla propellerplan.... mot Budapest. En dryg timme senare landade vi. Jag letade rätt på de praktiska door-to-door minibussarna, köpte biljett, väntade ytterligare 15 minuter tills chaffisen kom, satte mig i minibussen tillsammans med ett gäng spanska turister och for iväg in mot centrum. Först snurrade vi runt i Pest och letade rätt på spaniorernas hotell och sen åkte vi över bron till Buda och snurrade runt och letade efter Europarådets EYC (European Youth Centre)dit jag då skulle. Jag kan ju förtydliga med att säga att jag sett det mesta av stan nu.

Är nu i alla fall på plats. Har installerat mig på mitt fina rum, träffat mina team-kollegor, jobbat i några timmar, ätit mat här i restaurangen och varit ut och druckit ett par (stora) cider på en Engelsk pub en bit härifrån.

Mitt rum är som sagt superfint, med balkong och vacker utsikt. Håll till godo.....






Nu väntar en lördag med hårt arbete och kompromisser. Hemfärd på söndag.
Take care!

Melodifestivalen del ett

Jaha då har man försökt kolla på årets första omgång av våran svenska melodifestival. Det var ju inga höjdarlåtar, men dom som gick vidare till Globen var väl okey. Linda P borde fått en andra chans. För vad 17 var det för jäla Dave Grohl wannabe som sjöng i det där bandet som gick vidare?

Jessica var väl sådär... Någonting var annorlunda med sättet hon sjöng på tycker jag. Brukar hennes röst låta sådär? Sen måste jag bara få slänga in en kommentar om hennes klänning: Fronten såg ju för jävlig ut!

Anders Ekborg var för mycket musikal och Jenny Silver var ju bara trist. Frispråkarn var rätt bra, men inte riktigt i sin "comfortzone".

Programledarna tänker jag inte kommentera mer än såhär.... =)

See ya!

Äckelpäckel

Vissa saker kan jag verkligen störa mig så fullständigt på. Det kan vara stort som smått. Men sen finns det andra saker som jag bara totalt äcklas av. Ett exempel är folks oförmåga att fräsha till efter sig när de varit på toaletten. Hemma får de väl göra hur 17 de vill, men jag har verkligen ingen som helst förståelse för när folk lämnar offentliga toaletter fullkomligt nergrisade. Har folk verkligen så jävla bråttom att de inte kan ta sig tid att snygga till lite efter sig? Är det för mycket begärt att man kan få komma in på en toa på stan (eller ibland t.o.m. på mitt jobb) utan att känna att man vill sanera stället innan man sätter sig? Det händer alldeles för ofta att det är blött på ringen eller slaskigt på golvet. Folk lämnar dessutom både fartränder och bromsspår efter sig - fast det finns utmärkta redskap inom räckhåll för att skrubba bort dem. Ibland har dessa snubbon inte ens spolat, eller så har de spolat men allt har inte spolats bort och de har uppenbarligen inte haft tid att vänta på att de kan spola en gång till. Vad är problemet? Gör rent efter dig för helvete!

Morsning!

Nöjd chef

Idag var första gången på länge som min chef sa rätt ut att hon tyckte att en sak jag gjort var bra. Tänk att det ska vara så svårt att ge folk beröm och bekräftelse. Min chef är ju inte direkt ensam om att allt som oftast bara ta för givet att man ska förstå att man gör ett bra jobb. Vi behöver alla faktiskt höra det, vi behöver att någon formulerar i tydliga ordalag vad det är som är bra med just mig. Det är inte lätt - jag vet! Jag borde också ge mina kollegor beröm lite oftare. Fast det är väl visserligen inte bara ens kollegor man behöver bekräfta. Och förresten... om ingen annan talar om för dig hur bra du är, så kan man ju alltid göra det själv. Fast jag kan av egen erfarenhet berätta att du kommer att upplevas som fruktansvärt dryg. Men det kan det vara värt. Jag och några vänner från ridsporten körde ofta med att vi liksom konstaterade att "fy fan va vi är bra". Jag lovar att man tror på det efter ett tag. Testa! Jag märker då och då att jag faller in i det där fortfarande. Det blir som en tvångsgrej.... förmodligen för att man inte direkt får höra det från andra så ofta. Vad är det vi är rädda för? Är det fortfarande idiot-Jante som spökar: Låt för 17 inte nån tro att hon eller han är bra på en grej... Det kan ju stiga personen i fråga åt huvudet fullständigt.

Vad var det nu jag hade gjort så bra idag? Jo föremålet för berömet var en skrivelse till styrelsen med mina tankar och idéer kring Fyrisgårdens internationella arbete och varför interkulturellt lärande är viktigt för vår verksamhet. Så nu är det bara att hoppas på att de blir övertygade. =)

Over and out!

Dagens dikt

Vad är i morgon?

Vad är i morgon? Kanske icke du.
Kanske en annan famn och en ny kontakt och en liknande
smärta…
Jag skall gå ifrån dig med en visshet så som ingen annan:
Jag skall komma åter som ett stycke av din egen smärta.
Jag skall komma till dig från en annan himmel med ett nytt
beslut.
Jag skall komma till dig från en annan stjärna med samma
blick.
Jag skall komma till dig med min gamla längtan i nya drag:
Jag skall komma till dig sällsam, ond och trogen
med ett vilddjurs fjät ur ditt hjärtas fjärran ökenhemland.
Du skall kämpa mot mig hårt och maktlöst
som man endast kämpar mot sitt öde, mot sin lycka, mot sin
stjärna.
Jag skall le och linda silkestrådar kring mitt finger
och ditt ödes lilla nystan skall jag dölja i min klädnings veck.

av Edith Södergran

Relationer - det är tuffa grejer....

I helgen har jag träffat 3 gamla barndomskamrater. En av tjejerna står mig så nära som en vän kan göra och jag har kännt henne sen jag var bara drygt 1 år. På den tiden (1974) kunde föräldrarna inte vara hemma så länge så jag började vara hos dagmamma när jag var ungefär 5 månader (fy 17 om jag skulle ha behövt börja jobba när min dotter var så liten!) - sen när den dagmamman fick jobb så fick jag vara hos hennes granne istället och detta var då min kära väns mamma. Tänk så bra det kan bli...
Men, men åter till denna helg...
Vi träffades på den lunchrestaurang som en av tjejerna driver tillsammans med sin man. Där var det förberett för en mycket trevlig måltid. Mycket god mat och dryck! När vi ätit klart, druckit en massa vin och pratat minnen tog vi en taxi till krogen. Helt okey ställe med bra musik och goda drinkar.
Träffade dessutom på ännu en gammal kompis.

Så jäla kul det kan vara att liksom återuppta kontakten med folk. Man har inte umgåtts på hur många år som helst, men eftersom man har så mycket historia ihop så är det som att man sågs igår.
Tänk hur det är... man brukar säga att man inte ska tappa kontakten. Hur tappar man kontakten? Borde man inte vara bättre på att hålla kontakten istället? För är det inte så att alla relationer man har måste vårdas för att de ska hålla sig starka? Det spelar ju ingen roll vilken relation det är: kärleksrelation, vänskapsrelation, relationen till föräldrar och syskon eller andra släktingar, relationen till ens barn. Ingen relation kan hållas vid liv om man inte anstränger sig. Sen är det klart att om man blivit osams över nåt.... då kan det ju vara tufft... och stoltheten sätter stopp... man kanske vill ta kontakt, men det tar liksom emot, för man tyckte att man hade rätt i den där konflikten... vad den nu gällde....

Peace!