23 augusti 2011

När tala är silver...

Har funderat lite kring detta med när det är okey att uttrycka sin åsikt och när det inte är det.
Jag har övat i massor med år på att trycka bort osäkerheten och faktiskt säga min mening och faktiskt tycka att jag är värd att bli lyssnad på. Det är inte alltid det känns helt lätt, men det är den fostran jag fått genom många år i föreningslivet. Är man förtroendevald ungdomsrepresentant så kan man inte låta osäkerhet och dåligt självförtroende hindra en - hur tuff och verbal 40-talisttanten på ordförandeposten än är.... liksom... =)
Men nu, efter alla dessa år av träning, ska jag tydligen helst hålla tyst.
Men va fan... när ingen annan säger nåt då? Ska jag bara hålla igen om mina förslag? Om någon inte gillar mitt förslag och faktiskt kommer med ett bättre så är jag inte sämre än att jag kan ändra mig. Varför ska de som oftast är tysta höjas till skyarna så fort de vågar uttrycka en åskikt... hur trivial den än är? Medan jag ska behöva få stå ut med konstiga blickar? Ska jag börja be om ursäkt för att jag finns till nu helt plötsligt? Nä, det kan folk fan glömma! Det gjorde jag tillräckligt under min grundskoletid och det är väl tänkt att man ska gå framåt i sin utveckling eller? Och om tanken är att det ska vara högt i tak så ska väl samma takhöjd gälla alla, eller?
Tro det eller ej, men jag har faktiskt jobbat väldigt mycket för att alla ska ha möjlighet till inflytande och jag har då och då stöttat mina medmänniskor för att de ska våga ta mer plats. Men det betyder inte att jag ska behöva förminska mig själv eller bara låta saker bero pga att andra inte har någon fantasi eller kreativ förmåga och är helt utan förmågan att tänka fritt.

Ja, ja... nu har jag spytt ur mig lite... =)

Tjingeling!

12 augusti 2011

Ibland får man till det...

Har haft jordens magknip hela veckan så igår och idag stannade jag hemma.
Jag tror jag gjorde rätt i det för i 17-tiden idag mådde jag helt okey. Stack därför iväg till Bauhaus en sväng för att kolla efter färg till skrivbordslådorna jag tänkt måla.

När man ska måla så pass små ytor är det ju trevligt att inte behöva köpa allt för stora burkar med färg. Men det minsta som gick att få tag på var 0,5 liters burkar. De gick på typ 135 spänn styck... ta det gånger 5 och lägg till det faktum att det skulle bli sjukt mycket färg över så kanske ni fattar att jag skippade det. Istället köpte jag 0,5 liter vit lackfärg och tänkte att jag kunde hitta mindre burkar av lämpliga färger någon annanstans och blanda till de rätta kulörerna själv. Så jag åkte till Rusta och kollade runt. Där fanns det skitdåligt med färg, men jag hittade helt okey penslar. Fick ett infall att gå in på IKEA en sväng. Passade på att käka mat. Sen kollade jag runt på barnavdelningen. Där hittade jag riktigt fina sänglådor (designade av Karin Mannerstål). Hittade dessutom små målarfärgsburkar - Måla Classic (79kr för 6 lagom stora burkar - Lite skillnad mot om jag skulle köpt färdigblandat på Bauhaus!). Enligt informationen innehöll de dessutom mycket färgpigment och kunde gärna blandas ut. Nu har väl antagligen IKEA tänkt sig att man ska blanda ut med vatten, men jag tänkte att "man kan ju alltid prova". Sååå... hem och mixa färger helt enkelt. Det blev väldigt pastelliga färger. Perfekt! Ibland får man till det! =)

Hoppas nu bara lillskruttan gillar det när hon kommer hem. Åker nog och hämtar hem henne från Trästa direkt efter jobbet imorron. Farmor AB får säga vad hon vill. Dessutom vill jag inte hålla på och flänga iväg på lördag för då är vi bjudna hem till kära broder Rickard med familj på lite mat. Trevligt! Andra broderna med familj skulle dessutom komma från Gimo. Kul!

Det kommer bild på hela skrivbordet senare när allt är på plats och Mirres rum blivit lite städat. =)



Tjingeling!

10 augusti 2011

Sommarminne 2

Det här var ju ett tag sen.... men ändå... =)






Tjingeling!

8 augusti 2011

Semestern är över

Sitter här i min ensamhet och försöker inse att jag måste gå och lägga mig om jag ska orka upp imorgon bitti. Måste ju till jobbet igen...

Mirre börjar inte 6-års förän den 17 augusti så hon är med Farmor AB ute på landet den här veckan. Känns trist att inte ha henne hos mig nu när vi fått spendera så många veckor tillsammans. Men nu drar vardagen igång igen och jag måste försöka få till livet. Ska se till att fixa iordning här hemma så att det är fint när hon kommer hem igen. Jag håller bl.a. på och fixar till mitt gamla skrivbord. Började fixa med det redan för ett år sedan, men sen rann det ut i sanden. Nu är i alla fall alla lådorna slipade och hurtchdörren är både slipad och målad. Jag målade den med sån där griffeltavelfärg (skoltavelfärg). Jag tror det kommer att bli riktigt bra.

Hoppas nu bara att det flyter på på jobbet den här veckan så att jag har ork att fixa här hemma. Innan semestern kändes det inge vidare och det är lite pirrigt att börja jobba igen. Jag vet ju knappt vad jag ska göra liksom. Jag har massor med idéer om vad vi borde göra, men jag vet inte om jag kan få igenom idéerna. Grejen är att Fyrisgården har bytt föreståndare och hon har en lite annan uppfattning om hur saker och ting ska vara. Inte för att den förra föreståndaren bara slängde iväg pengar och arbetstimmar på vad som helst, men det fanns en annan tygghet i vad som var genomförbart liksom. Men det blir nog bättre med tiden... det är inte så lätt att ha koll på allt när man börjat ett nytt jobb. Jag är fullt medveten om det... jag har en del erfarenheter av att känna att jag inte riktigt vågar göra någonting just för att jag inte hade koll på läget. Fy 17 för att inte ha koll på läget!

Ja, ja... som sagt... åter till vardagen. Återkommer med lite bilder från sommaren. Den har ju trots allt inneburit en massa fint umgänge med min lillskrutt!

Tjingeling!