Bra start på veckan med örngott, hundar och hjärtan!

Efter sommaren så har ju jag och Mirre kommit igång med att besöka Minnas Kvällskafé. Föreningen Minna finns till för den som är gravid men tveksam och för oss som sedan bestämt oss för att (eller råkat) bli ensamma mammor. Jag tog kontakt med dem när jag upptäckte att jag var gravid... relationen till Mirres far var ju lite sisådär eftersom vi ju separerat straxt innan jag blev gravid och han var väl inte helt med på noterna. Jag behövde någon oberoende att bolla med helt enkelt, någon som hört de flesta argumenten och tankarna förr, någon att prata med som inte skulle dömma mig och mina tankar. När det sedan stod klart att jag definitivt skulle bli ensam med min bebbe så var det otroligt skönt att träffa andra i samma, eller i alla fall liknande, situation. Jag gick i en mysig liten vänta-barn-grupp som var till otrolig hjälp. Vi fick träffa andra mammor som levde ensamma och höra deras erfarenheter och vi fick träffa en fantastisk barnmorska. Medan jag sedan var föräldraledig gick vi (så ofta vi kunde) på babysång och åkte med på utflykt med Lennakatten och lite annat. När jag sedan började jobba igen så blev det en dipp i umgänget med de andra ensamma mammorna tyvärr. Jag höll kontakt med ett par, men vi träffades mer och mer sporadiskt. Jag bodde ju dessutom i Gimo då så det var lite meckigt att ta sig till träffarna eftersom Mirre gick på dagis och så. Och när vi väl var i Uppsala båda två så bodde vi ju hos Farmor AB och då fanns det liksom inte på kartan att vi skulle göra egna saker. Sen när vi flyttade tillbaka till Uppsala 2008 så passade mitt jobbschema inte alls in på när Minna hade sina aktiviteter så då sket det sig även då. Men nu... nu har jag äntligen de flesta måndagkvällarna fria. Klockan 16.30 skyndar jag mig iväg så snabbt det går. Kör direkt från Svartbäcken ut till Håga för att hämta Mirre och sedan direkt vidare till Gränden på Dragarbrunnsgatan. Vi lyckas aldrig komma till kl.17, men det brukar finnas mat kvar till oss ändå. De suveräna volontärerna servar och vi mammor kan slappa och prata. Det ordnas dessutom pyssel för barnen. Igår fick de fixa egna örngott. Vita örngott och och färg hade köpts in och barnen kunde vara riktigt kreativa. Mirre målade sina favoritsaker..... hundar och hjärtan. Som vanligt ville hon inte riktigt acceptera att det var dags att åka hem när klockan blev 19. Helt fantastiskt att hon kom in i gemenskapen med de andra barnen så snabbt. Underbara ungar!

Så om ni undrar varför jag inte gärna gör grejer på måndagkvällarna så har ni svaret här. Hoppas verkligen att jag kan ha kvar mitt schema på det här sättet framöver! Tjingeling!