I tisdags kväll när vi skulle sova så sa Mirre att det kändes snurrigt i huvudet. Jag frågade om hon kände sig orolig över något (tänkte om hon var lite uppe i varv över något och att det var därför det kändes snurrigt. Hon sa att hon var lite orolig över att sova själv hos mormor (det var ganska länge sen sist). Vi somnade och eftersom hon inte sa något om det sen på onsdagen så tänkte jag inte mer på det. Jag åkte sedermera till Uppsala och lillstumpan verkade ha så roligt med nya cykeln och allt annat hos mormor så jag var inte ett dugg orolig. När jag ringde och kollade läget idag på förmiddagen hade hon dessutom blivit inbjuden till en av granntjejerna som är i samma ålder.
Nu är jag tillbaka i Norrskedika och när det var dags för läggning sa Mirre igen att det kändes snurrigt i huvudet. Va 17 kan det vara? Hon har haft en blödning i ena ögat i drygt 1,5 vecka, men det börjar bli mycket bättre så det borde inte vara relaterat. Hon sa också att hon kännt sig snurrig sen vi var i Gävle och hon snurrade väldigt mycket på några av lekgrejorna i lekparken. Kan sånt hålla i sig så länge? Har hon druckit för lite? Sovit för få timmar? Varit för aktiv trots blödningen i ögat?
Usch! Jag gillar inte sånt här. Och det är faktiskt rätt jobbit att behöva fatta beslut om hanteringen av sånna här grejer själv jämt... att inte ha nån att bolla med liksom... ja, nu har jag ju min mor här, men det är liksom inte samma sak. Men, men... det löser sig väl. Är hon inte bättre efter helgen så får det bli ett sjukhusbesök antar jag.
Tjingeling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar