Helt slut

Nu har jag suttit ett par timmar och försökt förbereda inför det pass om Härskartekniker som jag tänkt ha under seminariet i Budapest. Berit Ås tankar kring detta används ju främst i ett genusdiskusionskontext... men jag ska försöka sätta härskarteknikerna i ett ungdomsperspektiv. Eftersom det ju handlar om maktstrukturer så borde det ju inte vara begränsat till maktförhållandet mellan könen. Eller? Hur ofta har man inte som ung människa blivit fullkomligt överkörd av någon som är äldre än man själv? Hur ofta har man inte blivit tittad på som att "du ska nog inte yttra dig om detta eftersom du levat hälften så länge som jag. Så du förstår nog inte riktigt detta"? Och sen får man det där sneda, lätt nedvärderande, leendet....
Det har hänt mer än en gång att när jag yttrat mig i något ärende så har mötet fortsatt som om mitt inlägg i debatten aldrig ägt rum. Vad gör man åt detta? Jag för min del försöker jobba för att stärka ungdomarna omkring mig, och ta deras yttranden på allvar. Jag brukar ofta säga att våran gamla distriktskonsulent är min ledarförebild på detta område... han gav verkligen oss ungdomar utrymme att engagera oss och han kämpade verkligen för att vi alltid skulle få ta plats. Hoppas att det finns en himmel och att Åke kan se mig därifrån och att han är stolt över att jag försöker leva som han lärde.

Hej på re'!